Skiljas...

Jag är 15år, min mamma har gått igenom en hjärtkrossande skiljmässa.

Jag har många minne med min bästavän(barndomsvän), jag har kännt henne sen dagis och vi var bästa vänner sen 1:an. Blodsysterar, det var vi. Vi bytte blod med varandra och hennes kompis hade berättat om att man kunde dela hjärta. Jag köpte en 'best-friend' halsband, hon hade ena hjärthalvan runt halsen och jag hade den andra hjärthalvan. 

Mamma bodde hemma och mina 2yngre syskon men hon tyckte det var okej. Min pappa hade diabetes och psyksjukdom, vilket tydde på att vara försiktig och lugn.

När pappa reste sommaren 2008, han skulle ta lite 'relax' för det var tufft här hemma för honom, tyckte han. Och att åka till hemlandet skulle få tillbaka lugnet igen. Men jag visste att det inte löser problemet här hemma. Det var ekonomi det handlade om, mamma studerade omvårdnad hon ville så gärna studera vidare till sjuksköterska, vilket hon inte kunde. Det innebär att hon måste börja jobba som undersjuksköterska till klockan halv tio kväll, vilket pappa inte heller tyckte om.

När han åkte tyde det på 'fritt fram', bjud in vänner och festa. vi kollade på TV och hade tjejmiddag. Jag hade en känsla i mage som aldrig förr, kanske för att jag så glad och samtidigt visste att det var min sista av min barndom. eller så ledsen och saknad kanske även avundsjuka för att inte kuna ha det så där hela tiden såsom mina vänner? det var visst bara 2veckor så här. Det kändes som början och slutet för min tonår. Jag fick leva livet, visst bara 2veckor så här.

Han åkte och fick det dära 'relaxen' han tänkte sig. Han åkte tillbaka och problem återstod, min pappa var väldigt aggressiv han bettede sig underligt. Min kompis kunde ringa och han sa att jag inte var här, när jag satt framför honom. När jag sedan skulle klä på mig för att gå ut med henne så skrek han på mig och sparkade till mig för att inte ' se ut som en lögnare inför dem'. När min kompis annan gång ringde och jag snackade med min syster i köket där han också var kunde han säga samma sak men samtdigt kasta stolen mot mig för att hålla tyst. När min kompis knackade på dörren så sa han att jag hade gått ut om jag då plöstligt gick ut från toaletten vilket var i hallen så skådespela han typ ' ojsan, här är du gumman jag trodde du var ute' men när jag kommit hem igen visste jag att döden väntade på mig. Detta hände när ingen svarade på telefon och den ringer, ringer, ringer och då kunde han få sitt utbrott. När någon knackade flera gånger kunde han öppna dörren med aggrisivet och säga att 'han fan inte visste vart jag var någonstans och att dem själv skulle gå leta efter mig och att inte ska knacka mer'

Hans mor var inte trogen heller. Hon sa typ ' ja, varför är inte er mamma här då, vill hon inte besöka mig men då kan hon ta fan i och skita i för mitt hus ska hon inte heller stiga in i' När pappa ibland sa; ja, jag köpte bord till köket kunde hon svara ' ja, men din jävla fru jobbar är det inte tillräckligt med pengar hon tjänar kan hon fan sitta hemma med sina barn och inte är ute halva natten för att jobba om du ändå köper allt'

Men vi stod ut med det, min syster skulle gifta sig det skulle bli tänkt på en lördag, men pappa blev arg och fick sitt utbrott igen han ville ha den på fredag. för Lördag morgon skulle han passa på och resa tillbaka till hemlandet när han ändå nu var utomlands. För hennes bröllop var utomlands och hemlandet var grannland. Han hade sin bror där borta, men samtidigt fanns det hans andre bror där borta och honom hade han varit fiende i 7år. Jag vågade inte fråga varför för jag var rädd. Dem kom tillbaka efter resan som bästa vänner. jag ville inte heller fråga mamma. Hon var alltid trött och det kändes som om hon vore tvingade att göra sin plikt. Städa, laga mat, ringa till hemvisten för att skicka hem lillebror, ringa A-kassa, prata med arbtesförmedlingen, hade möte med arbestutvecklingscenter och mycket mer. Pappa kom hem från jobbet, klagade på saker och ting, dem grälar och vi gick in till våra rum som vanligt.

Han sket i allt totalt, han la upp allt i mammas namn, så räkningarna kom till mamma. Hon betalade hyran, el, Comhem, försäkring, köpte mat, kläder till oss, möbler när det behövdes och skötte precis allt. Pappa kom hem, åt, kollade på TV och gick ut. Han kom hem på nätterna. Det blev en rutin. Mamma blev pank, hon tjänade precis som vilken undersjuksköterska som helst under 12000:- , hon hade inte fast jobb. Hon var vikarie och timanställd. Inget blev bättre, gräl och bråk värre. Han jobbade som bussmekaniker och tjänar runt 24 000:-, inte en enda öre går åt oss? När mamma skulle handla mat, stod hon vid kassan och drog kort, men det fanns inte tillräckligt med pengar. I kassan stod det mjölk, smör och franska bröd. Hon försvarade sig själv med att det var nödvänligt men Han fick sitt utbrott och dem gick därifrån tomhända.

 Min farbror var nog min bästa vän, han fru shoppade jag med, åt i returang med och sov över i flera veckor. De bodde i danmark, så skulle vi åka till fisketorpen&fields centrum och shoppa. Det var efter att dem hade kommit tillbaka från resan som bästa vänner, pappa och han. Då fick vi kontakt med dem.

Det gick över gränsen och skiljmässan hände. Några månader efter skulle han åka med min bror till hemlandet, min pappa kom tillbaka 'förlovad', vilket efteråt visade sig att han redan har varit det sedan första 'relaxet' och när han nyligen åkte var det inte förlovning utan äktenskap. Min farmor hade tvingt honom till henne sedan länge sen, för att han sa att det inte gick så bra hemma så hade hon sagta att han kunde få det bättre med den nya kvinnan. Så all mödan mamma hade slitet, med besvär&smärta i axlarna efter en operation så jobbade hon för att tjäna till minsta lila ören. o för att få honom att må bra, men må gott speglades till hans nya kvinnan han köpte guld till, smekmånad i egypten och begärnsad tid för min äldre bror innan han blir vräckt inom 3månader ska han lämna lägenheten. Pappa flyttade dit för att han inte hade någonstans att bo. Det visade sig också att min bror visste om att han var förlovad med en kvinnan under tiden ha bodde hos oss, men inget blev sagt.

Frågade någon hur jag mådde?

som instruktör lärde jag mig att barnen lär sig 10% av det dem hör, detta är mina 10%. Jag vågade aldrig fråga, men ingen kunde stopp mig från att lyssna. Inte ens jag själv. Dem grälade så ofta..

Flickan jag berätta om tidigare, som va glad och fick leva dem dära 2veckor trodde jag skulle få tillbaka allt nu.. men nej .. även min bästa vän blev slagen av min pappa .. o henne hade jag tappat kontakten med under perioden

Mamma, varför va han så? Jag kommer ihåg jag skulle springa efter honom när han gick ut men han stängde hissen på mina fingrar och åkte ner.. jag skrek och skrek mamma kom panikslagen ut hon skrek på min storasyster att hämta isbitar. Hon kramade mig och tog in mig, hon satte mig på henne knä och kramade om mig , hon grät.. jag samlade mod o frågade varför? han hade ett tufft barndom , det är vad hon sa. Jag hade fyllt 7 dagen innan.